Tack..

Först och främst vill jag tacka alla som finns runt min närhet. Alla gulliga meddelanden, sms och telefonsamtal. Ni får förlåta ifall jag inte svarar i telefonen eller svarar på era sms eller meddelanden. Tiden finns inte riktigt, jag hinner liksom inte svara på stört. Men tro mig jag glömmer er inte och jag är glad över att ni hör av er. Svarar så fort jag hinner även om svar kanske kommer dagen efter, så lovar jag att det kommer.

Dagen har varit stentuff idag, pappa har varit reält dåligt. han har kräkts mängder ca 2 liter vätska eller galla varje gång. Men vart sjutton kommer all galla ifrån? Det är det ingen som vet.

I morgon blir det ingen cellgiftsbehandlig, han är alldeles för skör för det just nu. Idag fick han en morfinpump inkopplad i armen som var 15 minut pumpar in en dos med morfin i armen. Och hjälper inte dem kan vi hjälpa honom med att trycka på morfinpumpen så han får in mer morfin tills smärtan gått över. Han har fått vätskedropp idag pga vätskebrist och då snackar vi riktig vätskebrist. Nu gäller det att få pappa att hämta krafter istället.

Idag är mamma och jag helt slut av psykisk trötthet. Man kan inte varva ner, det är verkligen svårt.
Har myst med pappa massor sedan han piggnde till här runt 18.00 tiden. Har suttit vid sängkanten och klappat honom på huvudet o la min kind mot hans kind så han kände mina andetag. Och pappa klappade mig på min andra kind och jag viskade hur mycket jag älskade honom och även vilken fin pappa han är. Och pappa klappar mig på kinden och säger min lilla flicka och hur mycket han älskar mig. Dessa stunder är de bästa jag vet med honom och jag vet att pappa älskar det med för jag frågade pappa om han tycker om när jag klappar honom på huvudet och myser med honom tills han somnar. Och han tyckte om det, fast de hade jag entligen inte behövt att fråga för kroppspråket talar mer än väl.

Nu sover pappa tryggt, mamma gick och la sig tidigare och jag tog hand om pappa och bädda ner honom och det gick bra och vi myste litet. Var upp en stund för han vaknade och var törstig. Sedan så hade han lite ont och jag hjälpte honom med morfinpumpen som jag upptäckte var TRASIG!!! Jag hörde när sjuksköterskorna talade om att den verkade inte fungera. Den lät jättekonstig, inte de ljudet som ska surra till när injektionen kommer. Sedan började den helt sonika att tjuta.
Ja jag märker väl inatt om pappa får galet ont, då får jag ringa hit pallativa för o byta den där morfinpumpen. De skulle ändå byta den i morgon.

Nej ni nu har jag tagit en sömntablett eller en insomningstablett rättare sagt och nu ska jag kurra ihop mig under täcket och sova. I morgon hoppas jag pappa, mamma och jag får det lugnt..

God Natt!!