onsdag 24 augusti 2011

Ont

God morgon alla läsare. Har varit uppe eller vaken i alla fall sedan 5.40 pga smärtor. Talar inte om små smärtor utan om hiskliga smärtor. Igår sinade mina smärtstillande tabletter och jag har trappat ner i dem också. Vad som hände var att jag fick riktigt stora smärtor tidigt i morse. Mådde illa så fort jag tog en klunk av kaffe och höll på att kräkas. Nu märker man vad smärtstillande tabletterna hjälper till. Idag blir en dag då jag måste toppa smärtan med tabletter och detta är inte det enklaste. FAN!!

Känner mig förövrigt rätt nere för allt med min älskade far. Min pappa har blivit mycket sämre. Han sover mestadels och har otroliga smärtor. Mina smärtor är en droppe i havet i jämförelse mot pappas. Och jag har inte kunnat träffa min älskade pappa pga att jag är förkyld. Får ju inte utsätta pappa för några basiller alls eftersom han är så känslig mot sådant nu. Älskade mamma är helt slut och här sitter jag och kan inget göra pga av att jag är förkyld. FAAAN!! Har varit förkyld i 1 1/2 vecka nu och de mesta är borta, lite snorig är jag. Undrar om det smittar nu? Vad tror ni? Åhhh, jag måste finnas där hos pappa och mamma NU!!! Allt bara rämnar runtomkring oss och jag känner mig rädd. Kan man kämpa? Hur gör man? Tvåsam, ensam. Jag behöver någon att lita på. Sätter upp små fasader, flyr in i en annan verklighet. Jag håller om mina barn, jag försöker att inte tänka. Jag tar en dag i taget, har ingen aning om hur livet ska bli.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar