Sista sommardagen

Sommarens sista dag idag. 31 augusti. I morgon börjar hösten, gillar inte höst.. 1 september. Och på fredag fyller Billy tonåring, hela 13 år blir min lilla pojke. Måste fira honom så klart även fast det är som det är, med tårta och presenter..
Pappa och Mamma har gott och lagt sig. Ska med passa på att försöka sova. Här finns inga regelbundna sovtider längre. Man sover när pappa sover typ. Mamma har sovit sedan 19.00 och de behöver hon.
Har läbbigt ont i magen själv idag och nu på kvällen gör de ondare än ondast. Men biter ihop och koncentrerar mig på pappsen. Jag har smärta i magen men pappa har det värre än värst och allmäntillståndet är verkligen kast på honom. Men ändå så har han blivit piggare ändå här på eftermiddagen och åt tom en halv Big Mac hamburgare. Att han var sugen är ju ett stort plus. Och alla dessa små förbättringar ger en sådan glädje för en själv också.
JAG ÄLSKAR DIG PAPPA <3

Sedan saknar, tänker och längtar jag efter min fina familj där hemma, från den minsta till den största. ALLIHOP. Men hjärtat vill vara med pappa nu och jag behövs här. Jag vill göra allt för honom och jag har världens bästa familj där hemma som förstår. Vilken underbar familj jag har egentligen, de är otroliga allihop. Och sist men inte minst har jag världens bästa föräldrar, så det så!!!
Jag älskar er alla!!

Lev väl, lev nu!!
Love and Respect.

Tack..

Först och främst vill jag tacka alla som finns runt min närhet. Alla gulliga meddelanden, sms och telefonsamtal. Ni får förlåta ifall jag inte svarar i telefonen eller svarar på era sms eller meddelanden. Tiden finns inte riktigt, jag hinner liksom inte svara på stört. Men tro mig jag glömmer er inte och jag är glad över att ni hör av er. Svarar så fort jag hinner även om svar kanske kommer dagen efter, så lovar jag att det kommer.

Dagen har varit stentuff idag, pappa har varit reält dåligt. han har kräkts mängder ca 2 liter vätska eller galla varje gång. Men vart sjutton kommer all galla ifrån? Det är det ingen som vet.

I morgon blir det ingen cellgiftsbehandlig, han är alldeles för skör för det just nu. Idag fick han en morfinpump inkopplad i armen som var 15 minut pumpar in en dos med morfin i armen. Och hjälper inte dem kan vi hjälpa honom med att trycka på morfinpumpen så han får in mer morfin tills smärtan gått över. Han har fått vätskedropp idag pga vätskebrist och då snackar vi riktig vätskebrist. Nu gäller det att få pappa att hämta krafter istället.

Idag är mamma och jag helt slut av psykisk trötthet. Man kan inte varva ner, det är verkligen svårt.
Har myst med pappa massor sedan han piggnde till här runt 18.00 tiden. Har suttit vid sängkanten och klappat honom på huvudet o la min kind mot hans kind så han kände mina andetag. Och pappa klappade mig på min andra kind och jag viskade hur mycket jag älskade honom och även vilken fin pappa han är. Och pappa klappar mig på kinden och säger min lilla flicka och hur mycket han älskar mig. Dessa stunder är de bästa jag vet med honom och jag vet att pappa älskar det med för jag frågade pappa om han tycker om när jag klappar honom på huvudet och myser med honom tills han somnar. Och han tyckte om det, fast de hade jag entligen inte behövt att fråga för kroppspråket talar mer än väl.

Nu sover pappa tryggt, mamma gick och la sig tidigare och jag tog hand om pappa och bädda ner honom och det gick bra och vi myste litet. Var upp en stund för han vaknade och var törstig. Sedan så hade han lite ont och jag hjälpte honom med morfinpumpen som jag upptäckte var TRASIG!!! Jag hörde när sjuksköterskorna talade om att den verkade inte fungera. Den lät jättekonstig, inte de ljudet som ska surra till när injektionen kommer. Sedan började den helt sonika att tjuta.
Ja jag märker väl inatt om pappa får galet ont, då får jag ringa hit pallativa för o byta den där morfinpumpen. De skulle ändå byta den i morgon.

Nej ni nu har jag tagit en sömntablett eller en insomningstablett rättare sagt och nu ska jag kurra ihop mig under täcket och sova. I morgon hoppas jag pappa, mamma och jag får det lugnt..

God Natt!!

Sean Banan på Stan

I Lördags var vi ner en stund med barnen till stan för att titta på Sean Banan och handla lite. De var kul att träffa Sean igen. Sist jag träffa honom var på inspelningen av "Händerna i Luft". Innan det var det på hans födelsedagsfest på "Viktoria" i Stockholm. Han är alltid glad och full av energi när man träffas. Skojfrisk mot mina fina barn och känner mer än väl igen dem och rufsar deras hår och skojar friskt med dem. Barnen gillar att träffa honom.
Var med Johanna som drog innan Sean en hade spelat klart och blev lite depp när hon gick.. Trodde ju att vi skulle gå runt på stan en stund och titta i affärer och framför allt prata.. Men hon fick lite bråttom.. Vi bestämde att träffas till kvällen men då blev pappa ännu mera dålig och jag ville vara kvar där hos honom. Så det blev ingen Johanna och hon blev också depp.. Men förstod mer än väl.
I morgon ska jag åka förbi henne innan jag åker ut till pappa. Hon bor ju liksom på vägen ut till pappa o mamma. Måste bara få träffa henne, prata lite grann och ta en kaffe.
Är jättetrött nu, men är orolig för pappa, hoppas jag kan somna.. Väntar också på att tvättmaskinen ska bli klar så jag får gå och sova. 
Lägger in lite bilder från i lördags.

Hamnade i LT (Länstidningen) och har hört rykten om att jag kommer vara med i "NEWS" med.. hehe där ser man..

Haha, vilken text.. Till min fru Lotta-Potta!! hehe.. Tack Sean =D

Yeaaahh!!

Därefter samlade vi hela familjen för en fika tillsammans.

Sov Gott allesammans..
Kärlek och Respekt

Är orolig

Är hemma och sover hemma inatt. Moster Anita sover över hemma hos pappa och mamma inatt. Kom hem runt 17.30. Men kan inte riktigt varva ner, oron ligger där och gnager konstant. Saknar pappa.
I lördagsnatt mådde pappa något fruktansvärt dåligt när han vaknade runt 4 tiden. Igår mådde han lika dåligt men kräktes dock inte. Men han var förvirrad och sov hela dagen. Idag, äntligen har han blivit något bättre och är mer vaken. Pratade med mamma för en timme sedan och pappa är orolig och kommer inte till ro, samt har han kräkts igen. Jag känner en fruktansvärd oro just nu för att jag inte är där, vet inte om jag kommer kunna sova i natt. Vill bara till pappa, saknar honom. Vill krama honom. Pussa på honom och klappa honom lugnande på huvudet. Vet ni! när jag klappar pappa sakta och mjukt över huvudet när han inte kommer till ro riktigt, då somnar han. Tror han känner sig trygg då. Och just nu rinner mina tårar, jag vill vara hos pappa och hålla om honom och klappa honom på huvudet med lätta rörelser så han kommer till ro. Lilla, lilla älskade pappa <3

Världens bästa, finaste och älskvärda pappa <3<3<3 Älskar dig mitt Gerte-Gryn <3<3<3

Hemma i mitt gamla flickrum..

Ligger i mitt gamla flickrum hemma hos Pappa och Mamma. Jag sover kvar här i natt. Vill vara nära mina allra käraste. Pappa är betydligt sämre idag. Det är så hemskt att se honom må så pass dåligt och de ena jag och mamma kan göra är att se till att han får i sig smärtstillande och försöka truga i honom mat. Idag har det inte gått.
Här på kvällen började Pappa bli mycket sämre och som vanligt vill han inte att vi ringer Pallaktiva. Han blev nästan arg. Men jag gick undan och ringde dom i allafall. De kom efter 30 min. Han fick morfin i spruta och en lugnande spruta att sova på. De tog även prover på honom för att kolla om han har någon infektion efter cellgifterna. Vi får svar på det i morgon tror jag. Nu sover han iallafall tryggt, inte alls så där oroligt som han gjort under dagen. Han ligger och gnyr likt en hundvalp och snarkar lite lätt.

Så käre gode GUD om du nu finns.. Kan du då låta min Pappa få må bättre i morgon? Snälla, jag ber dig!! Kan du lova mig det? AMEN.

Som sagt så ligger jag kvar här i mitt gamla flickrum, det känns tryggt för mig själv och jag tror det är det även för mamma att jag är över natten nu när pappa mår så dåligt. Var bara hem en snabbis efter att han hade somnat i sin säng och hämtade linsvätska och mina mediciner.
Älskade pappa hade så oroligt och ont och kräktes galla till en förbannelse. Nu efter att Pallaktiva var här och han fick hjälp så sover han tryggt. Hoppas han får sova ordentligt tills i morgon. Och framför allt att han mår mycket bättre i morgon. Det har verkligen varit en tuff dag och kväll för oss alla.
Har gråtit floder och innan jag ringde hit Pallaktiva hemvården så var maktlösheten brutal och jag var rent ut förtvivlad och när de kom grät jag över lättnad över att pappa fick hjälp.

Jag måste berätta när mina föräldrar träffades så var min mamma bara 15 år och Pappa 23 år och jag föddes 4 år senare. Men under alla år har ömheten och kärleken alltid funnits mellan dom två. De har alltid pussat på varann, en fjäderlätt smekning och håller varandra i handen. Det är kärlek, äkta kärlek och stark kärlek. Idag när mamma kramades och pussades på pappa så blev jag så rörd av deras sanna och stora kärlek.

Men nu måste jag sova, sitter här och nickar till..
God Natt!

Kärlek till min far/morfar

Pappa pappa min själafrände, du är verkligen den ende.
Som vet hur jag alltid känner, därför är vi de bästa vänner.
Ett nyttigt råd jag alltid får, då du är den som mig bäst förstår.... Men hur ska jag göra sen då?..

Hej på er! Fredag idag och jag har varit hos min pappa idag med. Min fina pappa mådde inte så mycket bättre idag heller. Han har sovit mestadels och orkar ingenting. Han orkade inte prata i telefonen men nån idag. Ville bara sova, sova, sova..
Idag när jag kom så blev det pussar och kramar, jag kan inte låta bli.. Jag drar fingrarna i hans tjocka, gyllenbruna hår och borrar ner ansiktet i det och drar in hans lukt i min näsa.. Han luktar så gott, det luktar pappa, min pappa. Kan man spara en lukt? Kan man spara en pappadoft? Åhhhh, näää nu kommer tårarna igen.. De tar verkligen aldrig slut..
Jag håller honom i handen och säger ideligen att jag "älskar" honom.. Och min pappa klappar mig på kinden och säger "jag älskar dig, mitt lilla Lotte-Gryn".. Ååååååååå Pappa.. Pappa pappa pappa pappa..

Pappa har fått i sig lite att äta idag och han har näringsdropp under natten nu och han fick 2 olika sorters sprutor mot illamående. Hoppas han blir lite mer piggare i morgon nu. Hoppas, hoppas..
Jag kan bara tänka vilken ångest han har, min älskade pappa..
Kom hem här strax innan tio ikväll och jag satte mig med Billy och pratade och så grät vi ihop, han och jag.. vi grät ihop för min pappa och Billys morfar.

Gick trappan upp för att byta om men gick in till Julia, där satt hon nedanför sängen och hela ansiktet var blött av tårar. Sätter mig hos henne och håller om varann och vi vaggar lite fram och tillbaka och gråter för min pappa och Julias morfar. Vi pratar lite och hon frågar om hur morfar mår idag.. Jag berättar mellan gråten och Julia ger mig en bok, en bok där hon skriver om morfar, hennes sorg och kärlek. Hon vill att jag ska läsa och jag läser med tårarna som rinner som floder. Det var fint skrivet vackert, bedjande och väldigt kärleksfullt.
Vi gråter tillsammans och vi gråter var för sig.. Jag för min pappa och barnen för sin morfar.

Vi älskar honom så mycket.. Älskade Pappa och Älskade Morfar..

Mamma, Pappa och jag och en förbannat mycket "kärlek"

Kan inte låta bli att pussas på min älskade Pappa..

Inte kan jag låta bli att kramas och sniffa i hans hår heller.. <3

Pappa med Alexsandra och en massa kärlek..

Visst är dom fina? En stolt morfar och ett stolt barnbarn..

Nu blir det sängen för mig och jag hoppas på lite bättre djupsömn i natt.. I morgon ska jag till Pappa..
Älskar dig Pappa <3

Tröttheten

Sitter här och är så trött, psykisk eller fysisk trötthet spelar ingen roll. Jag är trött. Sov halvdant inatt med. Vaknade utav att jag grät i sömnen. Tar tårar aldrig slut? De gör inte det va?
Har ställt klockan och på en timme framåt och ska sova liten stund, om de går. Sedan ska jag till Coop och handla med mig ut till pappa o mamma.

Ska plocka ihop lite extra kläder att ha kvar där ifall man skulle behöva vara kvar över natten någon gång.
Det är min tid med pappa som gäller nu, jag är egoist i alla dessa lägen. Jag vill finnas där, vara där och visa hur mycket jag älskar honom. Och det är sån tur att jag har min "Musse" som ställer upp på mig till 100% eller inte bara mig utan oss alla.
Alexsandra följer med ut idag <3

Måste sova nu!!

Min Pappa

Jag känner mig så förtvivlad, maktlös och ledsen men också arg. Så jävla arg (ursäkta språket, men det är min blogg och jag tänker svära så mycket jag vill). Jag är arg på den är vidriga fasansfulla cancern. Varför finns inget botemedel? Varför min pappa? Han är ju min.. Hur ska jag kunna leva utan min pappa?

Han kan inte äta, han vill inte ha.. Man försöker truga i honom, man daltar med det ena än det andra. Köpte 2 st mindre smörgåstårts-smörgåsar åt honom, men han vill inte ha, försöker få i honom näringsdrycker, petade i sig äkta lite polkagris jag hade med i alla fall. Men han äter som en mus. Han kräks och bara sover hela tiden. Och vi kramas, det gör vi och jag pussar på honom hela tiden. Håller om honom och han är så smal. Ringde faktiskt Pallaktiva idag mot pappas vilja.. Pappa är för snäll när dem ringer och säger inte allt. Jag ringde och bad dem sätta näringsdropp på honom och förklarade hur han mår. De kom 30 min senare med dropp och en illamående spruta. Kanske med lite tur så mår han lite bättre i morgon. Jag såg på honom när sköterskan kom att det var en lättnad över att få dropp. Förra gången så blev han bättre.

Jag har varit där hela dagen, jag handlade med mig middag och jag och mamma lagade maten ihop och åt en riktig vällagad middag. Middag som min mamma inte ätit på ett tag. Det är inte kul att äta middag själv eftersom pappa inte kan äta speciellt mycket så det blir något lättlagat till henne.
I morgon ska vi göra en kalops och hoppas med mig att pappa i alla fall kan äta lite.
Nu måste jag sova, har tagit en sömntablett.. Sömnen har varit helt kass i 2 dagar på grund av min smärta i magen och så nu det här men min älskade pappa och Ögonen o huvudet värker.
I morgon åker jag dit igen.. Men måste ladda batterierna lite...

Vi ALLA ÄLSKAR DIG <3<3<3<3<3<3<3<3<3

Systerskap av Katerina Janouch

Fortsättningen på succéromanen Bedragen!

Familjen Lunds hus på Lindängstorget är till salu. Efter Johns otrohet har Cecilia och John separerat och plötsligt är Cecilia varannan vecka-mamma. Hon saknar familjelivet och kastar sig in i arbetet som barnmorska och låter sig uppslukas av dramatiken på förlossningen. Samtidigt bär hon på en ilska och tycker att singellivet är ovant och svårt. Kanske kan mötena med John hos terapeuten hjälpa henne att få ordning på tillvaron? Ett telefonsamtal visar sig avgörande på flera sätt. Plötsligt förstår Cecilia var hennes känslor finns. Med ens är hon redo att slåss för det som är viktigt.

Samtidigt som Cecilias familj håller på att söndras hamnar hon mitt i en annan kris. Det börjar med en rad brutala övergrepp i city. Därefter försvinner Cecilias systerdotter plötsligt oförklarligt, rykten och skvaller sprids på nätet och begreppet systerskap får en ny innebörd vad händer när offret själv blir förövare? Och kan hämnd verkligen vara den rätta vägen till jämlikhet?

Recension: Tycker att Systerskap var lite för splittrad. Synd då Janouch är riktigt bra på att beskriva relationer. Det här med relationsthrillers är dock ingen riktigt bra idé.Nu ger jag mig över till den tredje boken i serien.
Boken får i alla fall 4 st champagneflaskor utav 5 möjliga av mig.

Ont

God morgon alla läsare. Har varit uppe eller vaken i alla fall sedan 5.40 pga smärtor. Talar inte om små smärtor utan om hiskliga smärtor. Igår sinade mina smärtstillande tabletter och jag har trappat ner i dem också. Vad som hände var att jag fick riktigt stora smärtor tidigt i morse. Mådde illa så fort jag tog en klunk av kaffe och höll på att kräkas. Nu märker man vad smärtstillande tabletterna hjälper till. Idag blir en dag då jag måste toppa smärtan med tabletter och detta är inte det enklaste. FAN!!

Känner mig förövrigt rätt nere för allt med min älskade far. Min pappa har blivit mycket sämre. Han sover mestadels och har otroliga smärtor. Mina smärtor är en droppe i havet i jämförelse mot pappas. Och jag har inte kunnat träffa min älskade pappa pga att jag är förkyld. Får ju inte utsätta pappa för några basiller alls eftersom han är så känslig mot sådant nu. Älskade mamma är helt slut och här sitter jag och kan inget göra pga av att jag är förkyld. FAAAN!! Har varit förkyld i 1 1/2 vecka nu och de mesta är borta, lite snorig är jag. Undrar om det smittar nu? Vad tror ni? Åhhh, jag måste finnas där hos pappa och mamma NU!!! Allt bara rämnar runtomkring oss och jag känner mig rädd. Kan man kämpa? Hur gör man? Tvåsam, ensam. Jag behöver någon att lita på. Sätter upp små fasader, flyr in i en annan verklighet. Jag håller om mina barn, jag försöker att inte tänka. Jag tar en dag i taget, har ingen aning om hur livet ska bli.

Fejjan

Uppriktigt nu:
Hela den här fejjan och skvaller hysterin har gått överstyr.
Det hela tas på lite för stort allvar och hybrisen är beklämmande. Man sågar, spelar översittare, ljuger, sårar, skämmer ut andra och sig själv, kör över folk till höger och vänster.
Vanligt folk som inte är paranoida skulle aldrig bete sig såhär mot varandra. Men en del blir så förbannat morska när man sitter bakom en dumburk och skriver. Depraverade personer som bör kliva ner från deras höga hästar och leva det verkliga livet istället, finns i överflöd just nu.
Jämt är det så. Alltid. Människors obskyra fallenhet att överdriva allt till den milda grad, att det istället blir melodramatiskt.
Jag spyr påt.
Spyr.
MEN såna människor som tycker om att förpesta sin omgivning, dom lever på det.
Bergis att dom gör.
ORKA. VARA. DU.

Annars är det lugnt.. det rullar på. Hopp om livet osv. Haha...
Springrunda nästa!!
Over and out! 

Bedragen av Katerina Janouch

Cecilia Lund älskar sitt jobb på sjukhuset där hon befinner sig mitt i livets mest dramatiska ögonblick, födelse och död. Privat tuffar det på, med fyra barn och äkta maken John som är fotograf samt hus i en trevlig förort. Varje dag är fylld till brädden men hon är ganska nöjd. Och så som det alltid varit, ska det alltid förbli - eller?

En oväntad händelse slår plötsligt sönder deras tillvaro. Det ringer på familjens dörr och där ute i vinterkylan står en främmande ung man, Simon. Han hävdar att John är hans far och han själv frukten av en passionerad tonårsförbindelse. Just då förbereder John en längre utlandsresa. Cecilia står med ens ensam och konfronteras med den hemlighetsfulle Simon, samtidigt som sprickorna i hennes och Johns relation blir allt djupare. Runt familjen vävs ett nät av oförklarliga händelser och svek. Det är inte helt lätt att avgöra vem som är bedragen - och vem som bedrar.

Bedragen är den första delen i romanserien om barnmorskan Cecilia Lund.

Recension: Detta är enligt min smak en typ må-bra bok/chicklit, det är en bok som handlar om mest vardagliga ting förutom en sak. Den är lättläst och trevlig. Rekommenderar den till dej som vill ha en bok som är lättläst och om man fly omvärlden lite och se att det finns andra som har det mkt värre än en själv. Kan hålla med om att den var lite seg men inte så seg att man ville lägga ifrån sig boken helt, jag ville hela tiden veta om Cecilia och hennes familj. Jag kom lätt över den delen av boken som jag tyckte var lite seg. Jag kommer läsa hela serien om barnmorskan Cecilia och njuta :) Trevlig läsning.
Denna bok får 4 champagne flaskor utav 5 möjliga från mig.

Apropå ingenting

Shit, är så jäkla trött idag...Blev inte mkt sömn inatt pga smärtorna...Måste få i ordning på den här magen nu alltså.
Smärtor på hög nivå, nu snackar vi himmelska höjder och det är aldrig kul. Mest synd är det om folket i min omgivning...hormonsvall och klorna ute... se upp världen för här kommer Lotta. Haha..
Var förresten på röntgen idag apropå ingenting, i 2 timmar.. Ja 2 hela lååånga timmar tog det. Sköterskan kom med en liter vatten och beordra mig att dricka och kissa fick jag inte göra. Fick i mig detta vatten och sköterskan kom och gav mig en kanyl i armen.
Röntgen läkaren då? Hon sitter och säger "mmm" "aaa" "hmm?" några gånger? Sen kommer frågan om jag var gravid? Gissa om skrattet bubblar i mig och jag svarar "nja, jag vet inte, tror inte det" Vilket hon svarar att de måste jag veta. Då sa jag nej!!
Kort därefter fick jag kontrastvätska i kanylen och hela kroppen hettades till.. Lustig känsla faktiskt. Röntgen tog ej lång tid.
Sedan var det klart och läkaren bad mig om ursäkt efter att hon läst i remissen.
Fick sitta och vänta i 20 min ifall man skulle reagera på kontrasten. Drick mycket under dagen beordrades jag, visst självklart. Hm, detta har jag glömt! Tar ett glas vatten nu.. de är väl ok?

Nu ska väl maten tillagas, men vad ska man laga? Noll fantasi och noll med lust.
Halsen sprängvärker och hosta till duga. Inte får man träffa pappa i detta förkyldningsläge heller. Fy, fan jag saknar honom.. Älskade pappa.. <3

I morgon blir det stressigt. Iväg med grabben till ett läkarbesök och därefter upp till sthlm för fotografering. Men detta är morgondagen det.. Jäääsp!!

Men ikväll blir det mys i soffan, kuddar och filtar. En massa ljus ska tändas och en sprakande eld kanske.. En film och äta chips och bara njuta av en helt vanlig Måndagsskväll..
Nu har jag suttit här på tok för länge och vart ledig i mina tankar. Hela 10 minuter.

 

 

Puss!

Party på Berget

Edwin hade sin 30 års fest igår.. Han fyller år den 11 augusti egentligen.
Gott tilltugg, dricka och en bra stämning.
Tack Edwin för en lyckad fest!!!
Vaknade sent i morse, jäääsp. Jag är trött och har ont idag. Blev rätt jobbigt att gå med höga klackar i så pass många timmar igår. Tillslut tog jag av mig skorna och och dansade i strumpresten. De funkar det med.
Ska berätta om vilken ypperlig afton jag och alla andra hade igår kväll. Den här kvällen var det "VIPkväll" på Berget. Edwin fyllde alltså 30 år. Kommer dit. Efter var det klubb "23"
Gissar på att snittåldern där inne var på 20. Samtliga pojkar hade backslick. Samtliga körde veven som om det gällde livet. De obligatoriska groggludrena var där.  Och självklart de största mellanstadienivå brudarna som är "lite finare, lite bättre" än oss alla andra. Snälla, vad har dessa töntiga brudar åstadkommit? Snacka goja? Är det nåt att skriva på sin meritlista kanske.. det är i alla fall väldigt underhållande.

Edwin är Kung, Kung i baren..

Söta dottern med pojkvän

Uppdukat för fest

Johanna snuttar på ett glas rött

Vilka skålar?

Johanna borstar gaddarna på krogen?

Whiskey fick han..

Åre resa fick han också

Lekte kung för kort stund..

Mammas lilla bebis <3 stuffa loss kan vi göra ordentligt..

Maaaammaaaa kolla vad Johanna gör!! Maammmmaaaa.. snälla säg åt na!!

Ale Ale Handeroo dök upp han också

Någon kompis till Edwin och jag larvar oss framför kameran..

Vi intog våran privata lilla scen

För han är kung kung i baren..

Puss på kinden.. Grattis Gubben!!

Paaarttyyyyyyyyy!!

Tjingeling.

30 år...gubbe!!

Hej Lördag!! Lördagar gillar vi eller hur? Lördag är en dag som alla lever upp lite mer. Söndag är den absolutaste tråkigaste dagen på hela veckan.
Ikväll ska fira Edwin som blitt gubbe på sisådär 30 bast. Så ikväll tar vi Torekällberget med VIP.
Grattis Edwin.......Öhh... Gubben!!!

Grattis till Tokas!!

Jag måste bara gratulera "Tokas" till bröllopet som tydligen har gjorts i största möjliga tystnad och hemlighet. Vet inte om han spelar att han inte minns och kör på att - Vad hände?? hahaaa..
Önskar dig och din fru all lycka och hoppas det snart blir smått som springer runt benen och skriker - Pappa, vad hände? hahaaaa
Så stort grattis :-)

Så nu är frågan.. -Vad hände? Gifte han sig eller inte?? Själv säger han att han inte gjort det.. Men med denna man kan allting hända.. Hahahaaaa!!!!

Alokohol

ALKOHOL
Alkohol är ett lösningsmedel !

Det löser upp familjer och äktenskap!
Tar bort lycka, trygghet, framgång, intimitet och kärlek!

Tar även bort visioner, hopp och ekonomiska tillgångar, -
Och till slut, den fysiska hälsan!

OBS. Det enda alkohol inte kan lösa är problem!!!!!!

Fredagskoma

God morgon!!
Uppe med tuppen för att väcka mina kids som ska till skolan. UPP, UUUPPP NUUUU!! Ja man kan yla sig hes. Julia och Marcuz kom upp till slut. En annan känner hur risig som helst pga förkyldningen. Värst på  morgon o kvällen. Nu börjar Marcuz med, suck ögoninflammation är det säkert, helt geggig i ögonen och så svider det. Hej och Hå!! Då får man inte vara i skolan heller. SUCK!!
Visst är det typiskt att ungarna ska bli sjuka el skada sig första veckan i skolan. Pinsamt. Verkligen pinsamt.
Ska iväg till min läkare också här på morgonen. Lust? -Nej inte ett dugg. Men jag måste. Fy, attan!
Fan, så trött jag är på katten med som ylar, som en galning så fort han kommer in.. Gaahh!! Men om man tänker efter så har han nog alltid gjort så ett par veckor efter att man har varit bortrest. Nästan som att han letar efter att alla är hemma. Men det skär i öronen varje morgon.. Mjaaaaauuuuu!!!

Gör en bra dag!!

Allt är skit

Skumma saker händer och sker här runt oss som en snabbtickande klocka som fått fnatt på något vis. Denna torsdag har varit upp och ner hela dagen. Jag blir så trött på ALLT och då menar jag ALLT!!
Och inte har jag lust att skriva heller eftersom bloggen har irriterat mig hela dagen med att inte funka när jag vill och hur jag vill..
Nu tar vi en cigg på det..

Syns i morgon..
Pussla!!