Trassel min lilla sjukling

Lilla söta, goa och levnadsglada Trassel är sjuk och så man lider med honom.
Det hela började när han fick sin sista valpspruta, som då har blivit lite försenad pga pappas bortgång och min operation. I med den här sprutan så fick han även en spruta som kallas halvårssprutan. Och han chipades samtidigt. Sedan var allt frid och fröjd fram tills på kvällen, då vi märkte att han hade blivit svullen och något öm. Denna spruta togs för exakt 10 dagar sedan. Alla man fråga med vana av hundar så är det normalt att de kan svullna upp och vara lite ömt några dagar, även veterinären sa ju så.
Hur som helst så gick dagarna och han började halta när han gick och svullnaden gick inte ner utan blev bara större. Och matlusten var liksom noll, men han drack som tur var.
Nu i onsdags kom Billy med Trassel som legat och sovit på mattan framför öppna spisen och sa att han trodde att Trassel kissat ner sig. Men ne, de trodde jag inte för kiss är inte kladdigt och inte kissar han på sig så pass långt upp att de geggat sig i ansiktet. När jag tittade så såg jag att svullnaden från sprutan hade gått sönder och det kom massor med var. Tog asolsprit och tryckte ut all var och inga protester om att de skulle göra ont utan mer som att de var skönt. Antagligen var de det som gjorde så ont.
När jag gjort rent och så såg jag att det var som ett hål rakt in lite en knappnåls huvuds storlek. Jag la ett asolsprits förband vid såret och klippte till en strumpa som han har haft å sig för att han inte ska kunna komma åt såret..
Varje dag, morgon och kväll gjorde jag rent och la om såret.
De såg ut som att det blev bättre, de slutade att vara och de blev en skorpa.
Men igår var vi hos min mormor och morfar så var han så pipig och gnällig och ville bara vara i min famn. Han som alltid är så sprallig, glad och busig var inte sitt vanliga Trassel igår.
Jag kände redan när vi var där att Nä, detta stämmer inte och de gjorde så ont i mig o se honom så gnällig.
Väl hemma så kollade jag såret igen och de hade blivit större och börjat vara igen. Och han vägra äta. Tog honom i famnen och gav honom köttfärs och de åt han med förtjusning.
Hela tiden så har han varit som en liten magnet på mig..
Ringde veterinären som sa att vi skulle komma dit. Och 10 min senare var vi där, tur att man är grannar.
Han fick något pulver som jag ska hälla på 4-5 ggr per dag och antibiotika. De hade blivit en infektion i såret och nu har han en tratt runt huvudet för att han får inte slicka i såret.
Så nu hoppas jag att han kommer att bli bättre. Och han sover tryggt på min magen varje natt, förutom att han var orolig i natt då. Och nu blir han endast bortskämd med den finaste mjukmaten en hund kan få. Bara han äter för han har faktiskt gått ner i vikt min lilla kärlek.

Min lilla sjukling som nu ska bli frisk och kry och vara söta glada Trassel igen.. Mammas lilla bebis <3