Endo

Idag har jag har varit ute i det fina vädret och blivit röd som en tomat.
Jag är så förbannat trött att tårarna har sprutat idag. Smärtor, brist på sömn. pga smärtor och på folk som har svårt att lyssna och förstå.
I fredags var jag hos min läkare som inte gav mig några bra besked direkt. Jag har under 2 månader gått på behandling som tydligen inte har gett något alls. Båda äggstockarna är fyllda med flertalet cystor och där av smärtorna kommer ifrån. Nu till den att jag ska fortsätta i en månad till Synarelan, men sprutorna är sista gången nästa vecka. Och om två veckor sätts nästa medicinering in. I början av augusti ska jag åter till läkaren och har ingen förbättring skett kommer förmodligen en opertion planeras in för att ta bort ena eller båda äggstockarna. I sammanband med dessa alla läkarbesök (som har varit väldigt många) blir jag ofta nedstämd. Jag är ofta trött och har morfin som smärtstillande.
Just nu är det faktiskt så att jag har så pass ont att jag inte kan vara social till 100 procent till alla. Jag känner att jag först och främst måste fungera för min familj, mina barn tex men även mina pappa som är mitt uppe i jobbiga cellgiftsbehandlingar. Vissa dagar är givetvis mycket bra dagar också och då är det väldigt roligt att umgås med mina kära vänner, festa och hitta på roliga saker. Och jag har många fantastiska vänner som förstår att jag inte alltid kan flänga runt på olika aktiviteter pga smärtorna.
Och det är inte alltid som man säger hur man mår när man får den frågan. Varför? Tja antagligen för man inte vill låta gnällig el så orkar man inte förklara helt enkelt och då blir det lättare att säga att man mår bra.

http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article586620.ab

http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article1629712.ab