Domedagen

Redan Torsdag..
En torsdag som jag känner att den inte kommer glömmas på länge, datum och dag möjligen men inte dagens händelser.
I morse vakna jag upp tidigt, de var Reijo.. Sedan ringde skolan med positiva besked att min son ej behöver byta skola.
Kom på att ja, just fan skulle på "Tuttopress" idag. Och de är ju frivilligt med jag tänkte om och gick iväg. De hittade en liten cysta som de tog prover på. Gjort de förr och de har visat sig inte vara någon fara. Är de nog inte nu heller.

Idag hade jag tänkt städa och sånt, men vart ju de här.., Var på apoteket och löpte sminkservetter och linsvätska. Gick till Hemtex Marcuz och jag.. Där jag köpte en kökshandduk,, 2 grytlappar, en tillhörande liten mugg, en underlägg (som bordsduk).. Jätterea!! typ 15-25 kr saken.

Tyckte de i varje fall var urgulligt.. Blev medlem och fick storrea på nästa köp. Får se när de blir.
Sedan så gick vi faktiskt och fick på ett mysigt cafe´ där inne..
Var hängig o trött, och vi slog till med bakelse (för fet lär jag ju itne bli mer så).

Ja här sitter vi och myser tillsammans., pratar, småskrattar, planerar lite.. Tror nog denna bild är en bild som ni kommer få se mig spontant "LE" på länge.
Gick och köpte mig ett par tofflor, Marcuz valde dem åt mig och 5 pack strumpor.

Efter vi fikat går vi och handlar till middagen. Åker hem, parkerar bilen, kollar brevlådan, låser upp dörren och bär in kassarna och börjar plocka upp innehållet..
Då ringer telefonen, på dolt nr.. Svarar sedan smäller hela jävla skiten till.. Förstår inget..!!! Han pratar lugnt, stilla, pausar och jag frågar nån fråga..

Jag grina och jag grät, svor.. gick runt o letade efter något men vet ens va jag leta efter, om jag ens leta efter något..
Efter en halvtimme ringde jag Reijo o fråga vart han var.. Hade svårt, fick och får inte ur mig orden..
Minsta laga middag han, och oron steg i honom.. Tillsluta grät han med mig o försökte trösta.

Älsklingen kom hem, prata lite över matbordet.. Men somnade bara, hade tagit mediciner.  Blev inte så mycket prat.. Kände att de gjorde mig inte så mycket.. Drog mig mest undan.. Tankar snurrade o snurrade, kände mig irriterad, nedstämd o ville vara själv.

 Du är den jag älskar så, du en den jag förlitar mig mest på, du behöver inte säga så mycket, och du kan de mesta och känner mig mest. Är tacksam så att du finns i mitt liv.. Älskade, Älskade underbara man.. Att ge tillbaka till dig vad du har gett min arma själ, det skulle ta en evighet, alla dessa speciella överraskningar och fina underbara speciella tillfällen du skapat vacker romantik.. Har aldrig träffat någon som du "Musse" ingen som är så romantisk som du, ingen som får mig att känna mig som en liten bortskämd prinsessa. De är inte heller dom stora, sakerna som jag får mig att känns mig speciell.. De är hela du..
I NÖD & LUST
TILLS DÖDEN SKILJER OSS ÅT!!

Idag ringde läkaren från Huddinge.. Idag fick jag veta vad felet med mina tarmar är..
En väldigt sällsynt, allvarlig sjukdom i tarmarna, cellerna är i ständig inflammation.. Operationer blir ett måste. I morgon kommer han ringa mig igen. Han vill hinna med något innan vi åker iväg. Fattar och förstår inte riktigt vad. Kanske förstår jag mer i morgon,,

Nu ska jag ta något för oron som inte släpper o smärtstillande.. Hoppas få sova..
HELVETE!!! Och opiater är de enda, och ska inte känna skam över detta!!!
Vilken rädd liten JÄVLA hare jag är va???

Ringde till mamma, frågade om hon kunde komma hit i morgon.. Hon fråga va de var men de klumpa sig och jag kände halvpanik. Hon sa att hon inte orkade.. Vadå inte orka?? Jag behövde min "mamma" men hon orkade inte..????!!!!