Det är mycket nu

Jag måste säga att det snurrar i huvudet... snurrar som aldrig förr!
Det har hänt så mycket, tänkt så mycket, mycket har också setts och mycket som hörts. Det är väldigt mycket just nu.
Magen gör ont av sjukdom och oro, mår illa och jag är trött.
Och just nu är det sååå mycket annat som cirkulerar
i huvudet på mig... Har inte orkat vara lika aktiv i bloggen på grund av det.
Mina hjärna är ockuperad helt enkelt!
 - Pappa, min älskade pappa har fått tillbaka den fruktade sjukdomen cancer och nu börjar en jobbig tid med cellgifter och strålning för honom. Och jag kommer finnas där 24/7 och kämpa med honom. Aldrig kommer jag att lämna honom. Självklart kommer jag stötta mamma med, kommer för guds skull aldrig lämna henne för en sekund, det är ju min älskade mamma. Jag älskar mina föräldrar så mycket, de är de vackraste människor i världen. Så otroligt mycket kärlek, så mycket kärlek.
Igår gick jag igenom alla känslostormar tror jag.. jag fäktades med ilska mot läkare som gjort att pappa förlorat tid, varje dag har en betydelse.. Jag har gråtit floder, både igår och idag. Och framför allt har jag tänkt, jag har tänkt på så mycket att min hjärna har blivit ockuperad.

Sedan har jag tänkt på det här med Taktlöshet och det är ibland det värsta jag vet. Folk som vräker ur sig anskrämliga saker utan minsta tecken på ånger..


Detta meddelande fick jag utav min kusin <3

 God morgon Kusin.
En ny dag har grytt. Även om det bara är en gammal utsliten torsdag... Samma gamla tankar, önskningar och tysta rop efter hjälp och mirakel... Ingenting man gör verkar meningsfullt eller ge något resultat... Men så plötsligt dyker det upp nån liten glimt av hopp, man får nåt litet glatt besked, man gör något som verkligen lyckas och glädjer sig själv eller nån annan om även bara för en kort stund, man ser solen och känner värmen samtidigt som tanken förs till nåt mysigt semesterminne... Varje dag har oftast nåt gott, även om det bara är en gammal utsliten torsdag. Det är alla dom små glimtarna och framgångarna man måste ta vara på och bevara. Så när allt känns tungt och det bara är motgångar. Man känner att man lika gärna kan ge upp, för inget tjänar nåt till, då måste man ta fram alla dom tankarna och minnena. Låta dom sopa bort alla motgångar och missöden, för man vet innerst inne och bakom allt grått att just i dag kan vara en sån dag när det händer nåt bra... Trots att det bara är en gammal torsdag.

Usch vad djupt det blev då...
Men summa summarum är att jag verkligen lider med dig och förstår hur tungt du måste ha det nu. Inte nog med din far och även se din mor lida utan sen din egen mage som spökar... Och därutöver ta hand om hem och barn. Hålla upp skenet inför dom. Kunna glädjas åt alla deras framsteg fullt ut för att nästa stund trösta dom när dom har det jobbigt... När får du koppla av och bara vara? Blir orolig att din egen hälsa förvärras av allt du gör för andra samt alltd finns till hands. Du är en tuff kämpe och jag beundrar dig... Men glöm inte bort att ta hand om dig själv med. Den viktigaste och dyrbaraste personen är trots allt du... Utan dig kan du inte göra allt gott du gör.

Så fint skrivet och jag blev rörd till tårar.. Tack Kusin Vitamin <3
Och TACK till alla mina fina vänner som ringer, messar, skriver eller på något vis hör av er.. Ni anar inte vad det betyder just nu.. Jag älskar er hela bunten <3<3<3 Tack för att ni finns!!

Puss och Kram alla ni fina!!