söndag 27 februari 2011

Sorg

Usch så trött jag är just för tillfället. Morfinet har ju sin verkan att bli trött och flummig. Men sedan har man ju haft det svårt att sova pga smärtor och sorg.
I fredags blev jag tvingad till att åka in akut och jag ville inte alls, men som sagt blev jag i stort sätt dit släpad. Väl där fick jag mottagningens värsta idiotläkare nr 1. Får ta allt med min läkare på onsdag istället. Nu har samma komplikation dykt upp igen som jag opererades för. Alltså har min tarmen svullnat upp igen, men de vill helst inte operera igen så här tätt. Så min läkare ska titta på de här på onsdag och så får man se vad som kommer bli av det.
Men jag känner mig en aning bättre, inte likadan smärta som tidigare. Nu kommer det mer en jättesmärta men de beövas bra med morfinen ändå. Men jag kan ju inte leva på morfin heller.
Jag blir så trött och aggressiv av det här till och från.

Sedan så har vi stor sorg och saknad över att Farfar, mina barns farfar hastigt har lämnat oss efter att han fick cancer besked för 2 veckor sedan. Farfar, alla kalla vi honom för farfar. För att han var just en riktig farfar. Spelar ingen roll vilket band man hade till honom så var han helt enkelt bara allas våran FARFAR.
Tänker på dig farfar med stor sorg och saknad..

R.I.P Farfar
Här sitter farfar i sin fotölj, där satt han alltid när man kom och tittade på sitt älskade sport. För sport var någonting som farfar alltid såg på. Marcuz sitter här med och för honom är sorgen tung eftersom Marcuz stog sin farfar mycket nära.

1 kommentar: