6 Oktober

Ångest. Den här dagen ger mig djupa veck i pannan. FAN. Det finns ju så jävla mycket som jag vill göra nu. Är ganska less på hela grejen nu så det blir skönt få komma ut bland folk och börja jobba. Kan ni föreställa er svårighetsgraden i att måla? Tror inte det. Man kan hobbymåla men det är låååångt ifrån verkligheten. Det är inte lätt kan jag intyga, men nog om det.

Vanligtvis bryr jag mig inte så mycket om min arroganta lathet till livsstil men idag stör det mig nåt enormt. Det rycker verkligen i mina nerver och jag vill bara GÖRA NÅGOT. Dessutom känner jag att alla mina problem är som en fis i rymden, att kontraster kan vara så enormt stora och att vi västlänningar alltid ska klaga. När en annan inte har mat för dagen slår försäljningsrekordet på Lamborghinis här på det dubbla.

Jag gillar egentligen inte att jämföra, men ibland känns allt makalöst orättvist.
Allt sånt här har bara ramlat över mig idag. Hela världens sorger. Brukar egentligen inte vilja avreagera mig  på bloggen för den är så oseriös i övrigt och enbart ett skäl till att jag ska få skriva av mig lite. Men just idag råkar jag ha pms, flippat över på 4 barn varav ett jag sa "jag tänker inte prata mer med dig idag" (jag skäms ihjäl, även om ungen förtjänade det)och en annan ska leka herre på täppan här och dessutom är mitt hår så fett att jag ser ut som ett drägg på Stureplan. Nu skiter jag i detta och tar en kalldusch så jag inte slösar på varmvattnet och sedan iväg till frissan och klipper mig.
Ciao!

PS: Från det ena till det andra så i morgon kommer min barndoms kompis Marita i morgon, ska hämta henne klockan 17.00 vid tåget..
Ja, just duschen nu!