Mitt morgonhumör

Det krävs en kraftansträngning för mig att inte visa mitt arga morgonjag varje dag.
Ha inte åsikter om att jag pillar ut hela gulan ur ägget.
Fråga inte varför jag läser tidningen baklänges eller varför jag inte äter mackor.
Kommentera inte ALLT på nyheterna.
Sjung inte precis hela tiden, snälla.
Prata helst inte heller, i såna fall med dig själv MYCKET tyst - förslagsvis; TÄNK, filosofera, man måste faktiskt inte fylla tomrummet med meningslösa ord.
Jag vill helst inte visa mina monstersidor i detta stadiet och jag ÄR ett monster innan mina två koppar kaffe.
JA två. Du kanske tror att jag har mjuknat efter en men nej. Två alltså. Två? TVÅ.
På riktigt. Jag ÄR hemsk men för mig är du är värre. En kliande böld som är en fastetsad nagel i mitt öga. Var det målande nog?
Innan mitt kaffe väljer jag helst inte att prata med någon, så ha förståelse, snälla.
När du konverserar, förvänta dig då inget gensvar.
Jag må framhäva mig själv som detta århundradets största häxa. But you have seen nothing yet. Det har krypit i skinnet på mig, men jag har behärskat mig.

ÅH! Avreagerad och klar.