måndag 2 september 2013

Endometrios

Jag däckade i soffan efter en gråt attack och smärtor från "hell". Fick en hemsk smärtattack efter jag tog "klyx".
Dom senaste åren har jag med endometrios fått bett om ursäkt för att jag varit drabbad av en sjukdom som jag inte valt själv.
 Jag har många gånger bett om förståelse. Jag kan inte längre förvara mig för att jag inte kan leva upp till dina förväntningar. Jag är inte lat, Jag är inte gnällig, Jag hittar inte på denna smärta.
 
Förlåt men jag har Endometrios.

 Jag vet att man ser frisk ut på utsidan. Kanske är det då svårare att förstå än om det syntes på mig.
Det du inte ser är hur mina organ ser ut på insidan. Du kan inte heller se hur detta har drabbat mig mentalt.
När jag säger att jag har ont. Så är det inte för att jag behöver en ledig dag med shopping och vila eller slippa städa och laga middag.
Tror du det är roligt att inte komma upp ur sängen på grund av smärtor.
Tror jag tycker om att låta min karriär bara rusa förbi mig. Skulle det vara lättare för dig att förstå om jag sade att jag hade cancer?
Jag kan bli ledsen för minsta lilla sak. Man gråter eller blir förbannade för ännu mindre saker.
Det är inte bara för att man är kvinna. Det är för att man får hormoner i stora mängder för att klara av sjukdomen. Eller så är det för att man kommit till den punkten ´när man är på väg att bryta ihop efter att ha kämpat med smärta dag ut och dag in som ingen kan ta bort.
Jag kan inte alltid gå på familjeträffar och andra sociala fester. Det är inte för att jag inte vill. Utan för att jag känner mig en som utomstående. Alla har så roligt, jag kommer inte ihåg senast jag kunde ha så kul. Eller när när man var smärtfri senast.
Försök att gå en dag i mina mina skor. Man utkämpar ett krig för att få några smärtfria timmar. Varje dag känner man fysisk smärta som man inte förstår och ångest för att man inte kan leva som man vill.
Varje dag måste man möta ett samhälle som inte ens vet vad endometrios är. Ännu mindre vet dom hur det är att leva med det.
Vi har alla träffat på okunniga läkare som säger " ta bort hela livmodern, så slipper du smärtan" eller " bli gravid, det kommer bota dig" och bla bla bla..
 
En person sa en gång " det som inte dödar dig gör dig starkare"
Endometrios dödar oss inte ´fysiskt. Den dödar våra själar. Den dödar varje hopp, varje dröm som vi en gång haft. Alla vi söker efter ett botemedel som ska ta död på denna sjukdom. Så kämpa med oss i stället för att klanka ner på oss.
Orkar inte skriva mer, smärtan sitter i och jag är trött och jag har även feber. Vilket är vanligt också för den delen. Extrem trötthet och feber på grund av ständig inflammation i buken. Sedan smärtstillande på det gör ju inte tröttheten bättre. 


 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar