Dragit mig lite undan..

Har inte bloggat med lusten av att skriva, utan mer ett litet måste. Tankar har gått att lägga ner bloggen helt, men samtidigt har jag bloggat i så många år här.

Varför undrar ni säkert, och ni undrar säkert varför jag dragit mig undan? 

Jo, jag har under länge tid inte mått bra alls.. Fick ny diagnos och ända räddningen är en operation. Den opereration jag sagt "Nej" till, varför säga nej till livet? Varför inte hämta ut de där livsviktiga tabletterna? Jo, för jag har tappat en bit livsgnistan. Den kommer kanske tillbaka och jag tar den operationen.. Men just nu finner jag ingen riktig glädje.. 

Smärta, leva med smärta som DU inte ser, de syns inte.. Men vakna varje morgon med kramper, kramper som ingen ser, men som jag känner. Varje morgon, varje måltid. Och så ska vi inte tala om den bisarra tröttheten. Tröttheten som är där varje dag. 

Kraften att kämpa är tuff.. Speciellt när de inte ser, vet el frågar. Jag tänker inte skriva om denna sjukdom här, för då är man "en stackare som tycker synd om sig själv"!! 

Därför drar jag mig undan denna sjukdom och tänker inte tala om den.