chansa, chansa stort..

Jag blir så jäkla irriterad på mig själv när jag tänker på hur lång tid det har gått, hur svår jag är, hur svårt jag har för att kunna, hur löjligt anti jag har blivit...

Cynisk vettni! Jag är ju positiv.

På gränsen till blåögd stundom! För i helvete! HÖR NI ATT JAG ÄR FÖRBANNAD???

Om jag alltid går med med "you can do it put your sweet ass into it" - inställning när det kommer till allt annat i livet, så borde det väl vara klart som självaste fan att det ska platsa inom den kategorin också! Eller? Svar: ja!

Från och med nu. Från och med NU ska jag våga ge folk en ärlig chans. Inte sätta i kompis, KK, bästis, bror - facket. Utan något annat.

Jag ska sluta hitta fel, jag ska framförallt sluta LETA fel. Folk brukar tycka jag är vansinnig... jag och mitt jävla sätt. Jag slog dövörat till. Jag? Jag är ju fabulous! Då är det väl givet att jag har rätt att hitta någon på min nivå?! Haha.. okej, jag överdriver. =) Jag är inte depraverad. Lovar!Men nej nu jävlar! Nu kör vi.

Och med detta sagt vill jag bara poängtera att mina intentioner absolut inte innefattar promiskuöst beteende. Långt ifrån. Hade det varit syftet hade jag inte haft några problem.

Jag är inte sugen på lösa förbindelser, kortvariga kåtslag och tillfällig tillfredsställelse.

Det jag vill är att någon jävel lyckas få mig, HELA MIG, att skälva!

Inte vid beröring utan vid tanken på att han finns..